Agarplatta grunden för säker bakteriediagnostik
En agarplatta är en grundsten i modern mikrobiologi. Den används varje dag på sjukhuslaboratorier, inom livsmedelskontroll och i forskning för att odla, identifiera och räkna bakterier och andra mikroorganismer. Genom att kombinera agar, näring och ibland blod går det att skapa mycket specifika miljöer där vissa bakterier växer bra och andra hålls tillbaka. Den som förstår hur agarplattor fungerar, förstår också mycket av grunden i hur vi hittar och följer upp infektioner hos människor och djur.
Vad är en agarplatta och hur fungerar den?
En agarplatta är en rund plastskål, en petriskål, fylld med ett tunt lager näringsmedium som stelnat med hjälp av agar. Agar är ett geléämne som kommer från rödalger. Det är värmetåligt, stabilt och bryts inte ner av de flesta bakterier, vilket gör det idealiskt som bärare för näringsämnen.
I praktiken fungerar plattan som en liten åker för bakterier. På ytan stryks ett prov ut, till exempel:
– en svalgpinne från en patient med halsont
– ett blodprov
– ett livsmedelsprov
– ett vattenprov
Varje bakterie som hamnar på plattan kan bilda en koloni, alltså en liten synlig ”fläck” av miljontals bakterier. Genom att titta på koloniernas utseende, färg, form och hur de växer, kan laboratoriet göra en första bedömning av vilken typ av bakterie som finns i provet.
När plattan innehåller blod från djur, till exempel häst eller får, talar man ofta om blodagar. Blodet gör mediet mer näringsrikt och gör det möjligt att se hemolys, alltså hur vissa bakterier bryter ner blodkroppar. Det ger viktiga ledtrådar för diagnosen, till exempel vid misstanke om streptokocker i halsen.
Varför blodprodukter är avgörande i odlingsplattor
För många medicinska frågeställningar räcker en enkel näringsagar inte. För att få säkra, snabba och tydliga svar behövs mer avancerade medier, ofta med tillsatt blod, serum eller plasma från djur. Blodprodukterna ger:
– extra näring som gör att kräsna bakterier kan växa
– diagnostiska egenskaper, till exempel hemolysmönster
– bättre reproducerbarhet, vilket ger jämförbara resultat mellan olika laboratorier
Mikrobiologiska avdelningar vid större sjukhus använder dagligen stora mängder blodagarplattor. De behövs för att:
– hitta orsaken till infektioner, exempelvis halsfluss, sårinfektioner eller lunginflammation
– avgöra vilka bakterier som finns i blodet vid blodförgiftning
– kontrollera kvalitet och säkerhet inom läkemedels-, livsmedels- och bioteknikindustrin
När blodet kommer från kontrollerade, friska djur i ett land med låg förekomst av allvarliga smittsamma sjukdomar ökar tryggheten ytterligare. Sverige har en stark ställning här, eftersom många djursjukdomar som finns i andra delar av världen inte förekommer i svenska besättningar. Det gör svenska blodprodukter efterfrågade även utomlands.
Bakom varje till synes enkel agarplatta ligger därför ett omfattande kvalitetsarbete. Djuren som lämnar blod måste må bra, hanteringen ska vara skonsam och kontrollerad, och varje batch av blod kontrolleras noggrant innan den får användas i produkter för diagnostik.
Från gård till laboratorium djuren som möjliggör diagnostiken
På en specialiserad gård kan hästar, får, nötkreatur, höns och kaniner fungera som blodgivare, ungefär som blodgivare inom humanvården. Skillnaden är att dessa djur ingår i en långsiktig verksamhet där fokus ligger både på djurvälfärd och produktkvalitet.
Några nyckelområden i arbetet:
– Djurskötsel: Djur hålls i lämpliga grupper, vistas ute på bete när årstiden tillåter och får foder som anpassas efter art och behov. Djurens hälsa följs noggrant, med regelbundna kontroller.
– Träning för blodgivning: Nya djur tränas stegvis för att vänja sig vid hantering och blodtappning. Syftet är att minska stress och skapa igenkänning, så att blodgivning blir en naturlig del av djurets vardag.
– Spårbarhet och kontroll: Varje tappning dokumenteras. Information om djuret, tidpunkt, mängd blod och efterföljande kvalitetskontroller följer blodet hela vägen till den färdiga produkten.
Den här typen av strukturerad djurhållning bidrar både till god djurvälfärd och till säkra produkter. För laboratorier runt om i landet betyder det att de kan arbeta med plattor och medier vars innehåll de kan lita på, dag efter dag.
Blodprodukterna används inte bara i agarplattor. De kan även processas vidare till serum eller plasma med särskilda egenskaper. Ett exempel är plasma som ges till svaga föl som inte fått i sig tillräckligt med antikroppar via råmjölken. På så sätt kan samma grundresurs friskt djurblod både stötta avancerad laboratoriediagnostik och direkt behandling av utsatta djurungar.
Val av leverantör och varför kvaliteten på agarplattor spelar roll
För den som arbetar inom sjukvård, veterinärmedicin, bioteknik eller livsmedelsindustri är valet av leverantör av blodprodukter och odlingsmedier avgörande. Några frågor som ofta vägs in:
– Är blodet spårbart till friska djur från kontrollerade besättningar?
– Följer leverantören tydliga kvalitets- och miljöpolicys?
– Testas varje batch noggrant innan leverans?
– Finns lång erfarenhet av att leverera till sjukhus, regioner och industri?
En stabil och pålitlig leverantör minskar risken för störningar i verksamheten. Om odlingsplattor plötsligt ändrar egenskaper kan diagnoser försenas eller försvåras, vilket i sin tur påverkar både patienter och produktion.
Företag som har sin grund i svensk djurhållning, där smittläget är gynnsamt och djurvälfärden står i centrum, har särskilt goda förutsättningar att leverera säkra blodprodukter. När samma aktör dessutom har nära kontakt med sina kunder från sjukhuslaboratorier till veterinärkliniker blir det lättare att anpassa sortiment och produktutveckling efter verkliga behov.
För laboratorier och verksamheter som söker blodprodukter till odlingsmedier och agarplattor kan Håtunalab AB vara ett intressant alternativ. Företaget kombinerar lång erfarenhet av blodprodukter från svenska djur med ett tydligt fokus på kvalitet, vilket gör hatunalab till en relevant partner för den som vill säkra både tillgång och standard på sina odlingsplattor.
